Morfar!

Vilma ca 2 månader gammal.                                           Elsa ca 14 dagar gammal.

Visst är de lika varandra, våra döttrar? Förutom att Elsa är mycket mörkare och har mycket mer hår så tycker jag dem är nästintill identiska. :) 

Idag har jag gått och funderat på en sak som gör mig arg och ledsen. Idag är min morfars födelsedag, hade han levt idag hade han fyllt 85år! Men tyvärr togs han ifrån oss för 20 år sedan. Det gör mig så ledsen att tänka på hur mycket roligt vi kunde haft om han fick leva längre. Så han kunde få se oss växa upp, ta studenten, bilda familj. Bli vuxna helt enkelt! Undra om han skulle tyckt att vi lyckats i livet? 

Jag var ju bara 5 år när han dog men jag har några svaga minnen. Bland annat kan jag se honom sitta i gungstolen i mormor och morfars kök, i det stora fina huset med flera stora äppelträd i trädgården. Jag minns honom som mysig och snäll, och lite busig. Fast vi inte setts på 20 år så saknar jag honom ibland! 

Och det som gör mig så arg är min egen pappa, mina barns morfar. Han som skulle kunna finnas där för dem och de skulle kunna ha gemensamma minnen. Men han har valt att inte ha kontakt med oss och det gör mig så arg! Jag kan inte för mitt liv förstå hur man kan ta avstånd från sina barn och barnbarn, från sitt eget kött och blod. Dem som man sett växa upp och utvecklas och sen inte bry sig längre. Jag blir så ledsen inombords varje gång Vilma pratar om sina släktingar och vem som har vilken relation till vem. Men sin morfar får hon bara se på foton, trots att han lever och finns bara några timmar bort! Jag hoppas så att han tar sitt förnuft tillfånga och tar kontakt, för Vilmas och Elsas skull. Innan det är för sent....