Så har vi passerat datumet med en vecka. Om det blir som med Vilma så går vattnet ikväll men bebisen kommer inte förrän på torsdag så jag väntar mig att få vänta ett par dagar till. Tur att vi bestämt att vi bara ska ha två barn, den här väntan är verkligen fruktansvärd. Speciellt i den är onda kroppen och med en treåring hemma som är trotsig och bråkig ena stunden och måste aktiveras alla andra stunder. Kan inte vara roligt att gå hemma med en mamma som har värk hela tiden och blir andfådd av att gå upp för trappen. Och inte blir det bättre av allt tjat från olika håll om ungen är ute eller inte än. Vill man att nån ska veta om barnet har fötts eller inte så berättar man nog det, och hade man kunnat välja så är det klart att man inte går över tiden med vilje. Blir så less på alla som verkar tro att jag inte är medveten om att datumet är passerat, tro mig, det är jag väl medveten om...om inte annat så känns det i varenda liten muskel och led som knakar och brakar varje gång man rör sig så jag blir påmind nog!
Idag har Vilma tillbaka på dagis. Jag har ju hållit henne hemma i nästan två veckor för att det gått feber och kräksjuka på dagis och det vill vi inte ha hem när jag ska föda barn snart. Men hon hann inte gå sina ynka 5 timmar innan jag fick veta att ett annat barn kräkts och då satte jag mig direkt i bilen och hämtade hem henne. Vill inte ta några risker! Som tur är går det barnet på andra avdelningen (de äter tillsammans) och de var ute och lekte när jag kom så förhoppningsvis är smittorisken väldigt låg. Men nu blir det till att vara hemma resten av veckan igen...
Nu blev det ett deppigt inlägg, men whatever....
Förstår att det är irriterande när alla frågar, bebis kommer när den vill, och om inte så blir den ju vräkt så det är bara vänta :) Spännande är det iaf! Jag kollar din sida flera ggr/dag å ser om något dykt upp ;) Lycka till!
SvaraRadera