Dag 08 – Ett ögonblick
Får jag bara skriva om ETT ögonblick ur hela mitt 23,5 år gamla liv? Vad ska jag ta...
Känns som om förlossningen skulle vara det klassiska valet så jag väljer den dagen då Roger och jag träffades första gången.
Det var fredag, 080808, och Roger skulle åka upp till mig efter att han slutat jobbet kl 1630. Han ringde flera gånger efter vägen och jag blev bara mer och mer nervös. Tänk om han inte alls var som han verkade vara? Eller tänk om man var en hemsk våldtäktsman eller rånade mig på alla mina saker och lämnade mig bakbunden i garderoben? Det var många läskiga tankar som flög genom huvudet och samtidigt sprang jag omkring och städade och fixade mig i ordning så både jag och lägenheten var fin när han kom.
Vid typ 22 var han framme (ja, han kör fort) och jag gick ut för att möta honom på parkeringen bakom huset. När han klev ur bilen blev jag förvånad över hur lång han verkligen var (eftersom långa killar kändes väldigt sällsynt i Sundsvall) och även att han var väldigt smal. Han hade en vinröd skjorta på sig som han själv tyckte var hans finaste plagg men den var minst 3 storlekar för stor och det har han fått höra många gånger efteråt. (Den återfinns numera i nån secondhand butik) Vi hälsade och kramades och jag kunde känna hur han verkligen skakade av nervositet, dessutom var han typ genomsvettig efter att ha suttit i en varm bil och streckkört 60mil. Vi pratade lite om allt möjligt och desto mer jag såg hur nervös han var så blev jag mindre och mindre nervös och tillslut kändes det som om jag aldrig varit nervös alls.
Vi gick in och kollade på film och lite försiktigt närmade sig varandras händer mot varandra och vi satt där och höll varann i hand men sa inte så mycket förrän Roger frågade om det fanns kaffe och efter att jag sagt "ja" så försvann han ut i köket. Jag blev så förvånad över att det faktiskt fanns män som kunde göra nåt själv i köket och samtidigt väldigt glad att jag funnit en sån. Så jag följde efter honom dit och helt plötsligt stod vi där mitt i köket och kysstes och det kändes så RÄTT! (Bara knöligt att man ska behöva söka 60mil bort för att få tag i en bra karl! (fast det var faktiskt han som hittade mig))
En rolig grej jag minns under kvällen var att Micke (och Josse) var hos sin kompis som bodde tvärs över gatan från mitt hus så vi hade fönstren mitt emot varandra. Josse skickade ett sms till mig där det stod typ: "Micke undrar om du lever. Blinka med lampan om du lever!" Det skrattade jag gott åt eftersom Roger inte var nån hemsk gubbe och aldrig skulle skada någon överhuvudtaget.
Sen satt vi där i soffan halva natten och höll om varandra och redan nästa dag åkte vi till mamma och Anneli och grillade.
På söndagen skulle han åka hem och för att försäkra mig om att han tyckte likadant om mig som jag tyckte om honom så sa jag typ: "Är du min så är jag din...?" Och han sa nåt i stil med: "Självklart, älskling."
Och sen dess har vi två varit som ett.

Nyförlovade 090808

På en fest tillsammans mars 2010

Jack Sparrow och Maria Montazami Januari 2011

byebye