Hej hej hallå dagboken!
Min sambo är så gullig. Han är 22 år och ligger och läser Bert på kvällarna och fnissar för sig själv. Det behövs inte mycket för att roa honom.

Idag har jag skjutsat Roger till jobbet för att vi ska åka och titta på bilar ikväll när han slutat. Och jag kör så försiktigt och fint med vår nya bil. (Ja, Roger har köpt sin älskade Opel Omega nu) Men på sista vägen in mot huset, på grusvägen, så får jag möte av en 940. Han vägrar backa fast han har närmast till en plats där vägen är lite bredare så jag tänkte att jag kör väl in på kanten så gott jag kan så får han göra vad han vill. Så där står jag och väntar medan han smyger förbi i typ 1 km/h. Sen när jag väl ska börja åka igen så slirar bara bakdäcken och hela bakvagnen vrider sig sakta ner i diket. FÖRBANNAT! skrek jag i bilen och smällde upp dörren. Så ringde jag på hos grannen där borta i korsningen och väckte dom för klockan var ju bara sju på morgon. Och det var dessutom dom stackarna som fick skjutsa hem mig när jag hade åkt i diket rejält i höstas. Så Anders följer iaf med mig och puttar på bilen så jag tar mig upp ur diket och kan åka hem med en oskadd bil. Efter det här har jag insett att det är helt enkelt inte meningen att jag ska bo efter en smal skogsväg! Eller så ska jag bara inte köra stora, vräkiga bilar. Jag vet inte.

Igår var jag på mammträff i Linköping igen! Det är ett sånt härligt gäng och vi pratar BARA om gravidämnen. Magar, barnmorskor, smärta hit och dit och allt annat som man har funderat på. Alla har ju verkligen samma tankar så det är jätteskönt att kunna ventilera lite så man slipper tro att man är knäpp. Nu ska vi försöka ses lite oftare men jag ska ju snart till Sundsvall igen och blir borta minst en vecka så jag lär väl missa nästa träff. Men jag hörde lite vad de hade köpt för barnvagn och då tänkte jag på mitt eget "kap" här hemma. Alla andra har ju fått med skötväska, parasoll, regnskydd och en massa annat medan jag bara har vagnen och inget annat. Så i slutändan kanske det inte blir så billigt som jag trodde. Äh, whatever.

Ullis ville se lite bilder från huset och det kommer bilder så småningom! Vi är ju mitt uppe i renovering av barnrummet som just nu står stilla i brist på tid hos snickarn. (Roger) Så därför förvarar vi allt som ska förvaras där inne sen lite överallt just nu. Det blir inte så vackra kort eftersom det ser ut som ett bombnedslag i hela huset. Jag hoppas att han kanske hinner ta tag i det medan jag är hos mamma så det blir färdigt nån gång! Jag med min rent-och-snyggt-mani mår lite dåligt av att klättra över flyttkartonger för att komma fram till sängen varenda kväll.

byebye